hade en underbar fredagkväll.. igen :).. i lördags var jag upp till umeå sjukhus å hälsade på emil några timmar. så sjukt att det finns folk som kan göra sådär mot en annan människa, han kan knappt prata och han kommer få vara där länge till. krossad skalle etc.. blir så arg... 

Jag undrar litegranna vart jag är påväg igentligen. Jag vet vad jag vill göra men ändå inte, vad jag känner och på samma gång vet jag inte vad jag känner. Allt är kaos i mig... Känslan av maktlöshet inför sitt eget inre, strävan efter frid som jag så högt önskar och aldrig verkar kunna hitta.. Det finns någonting någonstans som är den pusselbit jag behöver, men vart är den?

Vad ska jag göra utav allt som händer nu.. Kanske jobb i västerås, men jag vill helt plötsligt inte flytta längre.

Jag har saker att göra här i norrland. nu är det nånting som håller mig kvar..

Hade en underbar kväll igår.. säger inte mer, men det var den bästa på så sjukt länge!

fy faaaaan. Eftersom jag har delad vårdnad om barnen så måste jag enligt familjerätten ha Saras (barnens mamma) godkännande om jag ska flytta till västerås :S fan vad sjukt

har eventuuellt ett jobb med ett kontrakt på 2 år där så

Jag känner mig relativt lycklig just nu.. Vad är oddsen för att man stöter på en gammal förälskelse som det

aldrig blev någonting av när man som mest behöver det? Pratade med henne och det kändes verkligen som att 

det inte har gått mer än en vecka sedan vi pratade senast och allt kändes så rätt och lätt. 

jag hoppas verkligen att det kan bli mer den här gången om hon nu känner likadant. vill verkligen lära

känna henne igen, fast på något knepigt vis så känns det som att jag gör det redan :S... skumt..

jaja, man kan alltid hoppas!

Saknar barnen så in i helvete just nu.. Men jag få ju se dem på torsdagkväll så jag får bita ihop litegranna bara. Ibland står jag nästan inte ut med det här.. att vara familjelös alltså, det är frustrerande att inte få vara nära varken barnen eller någon annan och just nu så känns det inte så jävla bra, sviken och sårad som vanligt, jag börjar bli ordentligt less. ibland funderar man nästan på att bara få avsluta det här!

Jaha.. Campingen gick åt helvete.. Inte för att det var kallt men för att vi inte kunde ta oss fram dem sista kilometrarna. Jag hoppar inte 2 kilometer på kryckor i snö... i helvete.. Så det vart hem till Frejda och grilla i hennes grillpanna å sen vart det film.. Braveheart.. Kungrulle :D.. Vi gör ett nytt försök nästa helg istället och hoppas på att vägen är framkomlig då istället :D Tar med mig barnen nästa helg också.. kommer bli underbart.. Deras första camping :D